E-postnätfiske är en undergrupp av nätfiskeattacker där cyberbrottslingar använder e-post som medium för att lura sina mål. Vanligtvis skapar dessa brottslingar falska domännamn som är mycket lika de som används av legitima, betrodda organisationer. Ett nätfiskemejl kan till exempel se ut att komma från en domän som "paypa1.com". istället för den autentiska "paypal.com," eller så kan den använda en underdomän för att verka övertygande, t.ex. "support.apple.com.fake.com." Dessa finesser, som angriparna maskerar med en mängd olika tekniker, går ofta obemärkta förbi mottagaren, vilket gör att e-postmeddelandet verkar mer trovärdigt.
Spjutfiske är en del av en attack som fokuserar på enskilda individer snarare än att kasta ut ett brett nät med massmejl. Med information som offrets namn, anställningsort, jobbtitel och ofta även exempel på deras skrivande anpassar angriparna sina e-postmeddelanden så att de verkar mer autentiska. Spjutfiske är en kraftfull taktik i samordnade attacker som syftar till att bryta sig in i ett företags försvar. Det är särskilt farligt på grund av dess personliga tillvägagångssätt, vilket gör det svårare att upptäcka än nätfiskemejl i bulk.
Smishing (SMS Phishing) använder textmeddelanden som medium för att lura människor att avslöja konfidentiella uppgifter. Dessa vilseledande SMS-meddelanden utger sig ofta för att vara från välkända företag som Amazon eller FedEx och framställer meddelandet som en varning eller ett brådskande meddelande.
Nätfiske i sociala medier har blivit en grogrund för nätfiskeattacker. Bedragarna utnyttjar meddelandefunktionerna på plattformar som WhatsApp, Facebook, Twitter och LinkedIn för att skicka nätfiskelänkar eller begära känslig information. Dessa nätfiskeförsök ser ofta ut som kundtjänstförfrågningar eller som meddelanden från den sociala mediesajten själv.
Business Email Compromise (BEC) är också en form av spjutfiske som fokuserar på att bedra företag, vilket kostar offren miljarder årligen och använder metoder som falska fakturor, VD-bedrägeri, Email Account Compromise (EAC), falsk advokatidentitet eller data- och varustöld.
ATO-attacker (Account Takeover) innebär att cyberbrottslingar får tillgång till autentiseringsuppgifter genom nätfiske och använder komprometterade konton för ytterligare bedrägerier eller datastöld.
Vishing (röstfiske), använder telefonsamtal för att lura personer att lämna ifrån sig känslig information.
Whaling (riktar in sig på högprofilerade personer), baserat på omfattande forskning om sina offer och utformar personliga e-postmeddelanden för att lura dem att godkänna stora transaktioner eller avslöja konfidentiell information.
Pharming. omdirigerar användare från en legitim webbplats till en bedräglig sådan, ofta genom att utnyttja sårbarheter i domännamnssystemet (DNS).
Andra typer av attacker: Klonfiske kopierar legitima e-postmeddelanden och ersätter eventuella länkar eller bilagor med skadliga sådana. Evil Twin-nätfiske skapar falska Wi-Fi-nätverk för att fånga upp data. HTTPS-fiske döljer skadliga webbplatser med hjälp av det säkrade HTTPS-protokollet. Popup-fiske lurar med falska popup-fönster från webbplatser. Man-in-the-Middle-attacker fångar upp och kan potentiellt förändra onlinekommunikation. In-App-meddelandefiske - använder populära meddelandeappar som WhatsApp, Telegram och Vibe för att lura användare att avslöja känslig information.
Nätfiskeattacker förekommer i olika former och utnyttjar olika medier och tekniker för att lura privatpersoner eller organisationer. Vaksamhet, medvetenhet och cybersäkerhetsåtgärder är avgörande för att blockera dessa föränderliga nätfisketaktiker.